Kliniskt resonemang är en process där kunskap och erfarenhet tillämpas för att nå lösningar i kliniska situationer och används av sjuksköterskan när hon bedömer såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som kräver komplexa beslut. I de situationerna är ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlättar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan främjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet.

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och Kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 Kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal.

Syfte med vårt arbete var att undersöka hur polismyndigheterna utbildar i Nationell bastaktik och hur de arbetar med mental träning och mental förberedelse efter genomförd utbildning. För att komma fram till vårt resultat gjordes en en-kät som skickades ut till utbildningsansvarig på samtliga polismyndigheter. En av våra slutsatser är att efter genomförd utbildning känner många poliser att de har fått ett högre säkerhetstänkande och därmed känner de sig tryggare i sin polisroll..

Bisexualitet är idag ett nästintill osynligt område inom det psykologiska fältet. Den forskning som finns tillgänglig om bisexualitet sker främst utifrån ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgångspunkt. Den här uppsatsen är till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var främst att explorativt utforska och därefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. Frågeställningen inbegrep även hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang.

Trots att anknytning är en viktig faktor i utvecklandet av psykisk ohälsa undersöks sällan anknytningsmönster under kliniska bedömningar. Separationsångesttestet (SÅT) är en semistrukturerad intervju som avser mäta barns inre anknytningsrepresentationer. I denna genomförbarhetsstudie undersöks den kliniska användbarheten av SÅT i arbetet med barn mellan 5 och 8 år. Studien baseras på 16 testningar samt intervjuer med de 8 kliniker som utförde dem. Resultaten visar att SÅT kan användas i kliniskt arbete med barn och bidra med information om barns anknytningsmönster och anknytningsrelaterade svårigheter.

Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvårdsbehov och behöver engagerad tandvårdspersonal som är beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet är att studera vad som engagerar tandvårdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehållsanalys har använts. Urval: Studien baseras på intervjuer med en tandläkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i två domäner. Domänen Fängslande speglar vad informanterna upplever spännande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domänen Medkänsla finns två kategorier Nytta och Välvilja. Där speglas känslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp.

Skador på senor och ligament är vanliga och ofta allvarliga på både människor och hästar. Vid kroniska senskador har det konstaterats, med hjälp av både histologi och ultraljudsteknik, en neovaskularisering dvs. en inväxt av blodkärl i den skadade senan på både människor och hästar. Sedan ultraljud började användas för att titta på senor i början av 80-talet, har en kontinuerlig förbättring av utrustning och kunskap lett till att det idag är möjligt att se dessa kärl även i kliniskt normala senor och ligament på människor. Inom humansidan har ett flertal studier gjorts där man tittat på vaskularisering i senor med ultraljuddoppler men på häst finns endast ett mindre antal sådana studier.

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och Kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 Kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal.

Detta examensarbete är en pilotstudie vars syfte var att med hjälp av det objektiva mätsystemet Lameness Locator studera om kompensatoriska hältmekanismer förekommer hos kliniskt halta hästar. Tidigare studier har visat att en inducerad hälta på ett av hästens ben kan resultera i asymmetriska rörelsemönster, så kallad kompensatorisk hälta, även på andra ben. Dessa kompensatoriska hältor är ej smärtutlösta utan försvinner när man reverserar den ursprungliga hältan. I litteraturen beskrivs att en hälta på ett bakben kan ge upphov till en kompensatorisk ipsilateral frambenshälta. Vid hälta på ett framben kan både en ipsilateral och en kontralateral bakbenshälta uppkomma. Totalt ingick 35 hästar i studien varav samtliga var under hältutredning på Universitetssjukhuset vid SLU.

Emetofobi inneba?r en intensiv ra?dsla fo?r att kra?kas. Fobin medfo?r stort lidande fo?r patienten, men forskningen om behandling av emetofobi a?r mycket begra?nsad. Syftet med denna studie var att underso?ka om gruppbehandling med kognitiv beteendeterapi kunde minska graden av emetofobiska symptom.

Introduktion: Dental erosion definieras som förlust av tandens hårdvävnad genom en kemisk process som inte involverar bakterier. Dagens förändrade livsstil och kosthållning medför att våra tänder oftare utsätts för kemisk påverkan som kan leda till erosion. Det är flera faktorer som samverkar och dental erosion har en multifaktoriell etiologi.Syfte: Syftet är att beskriva olika registreringsmetoder för dental erosion.Frågeställningar: Vilka metoder kan användas för registrering av initial erosion? Vilka metoder kan användas för registrering av avancerad erosionsskada? Vilka metoder är kliniskt beprövade på patient?Metod: LitteraturstudieResultat: Ett flertal registreringsmetoder fanns beskrivna i litteraturen, merparten var inte applicerbara kliniskt. Registeringsmetoderna som framgick i den beskrivande litteraturstudien var: 3D scanning microscope (IFM), Atomic absorption spectroscopy (AAS), Digital photography (DP), Focus-variation 3D microscopy (FVM), Longitudinal microradiography (LMR), Non-contact confocal laser scanning microscopy (CLSM), Optical assessment, Optical profilometry (OP), Quantitative light-induced fluorescence (QLF), Scanning electron microscopy (SEM), Stylus profilometry (SP), Ultrasound, White light interferometry (WLI) och X-ray diffraction (XRD).Konklusion: Vid registrering av initial erosion krävs analys av tandytans mineralinnehåll samt optiska analyser med hjälp av instrument.

Thyreoideakörteln producerar med hjälp av jod thyreoideahormonerna tyroxin, T4 och trijodtyronin, T3 under inverkan av thyreoideastimulerande hormon, TSH ifrån hypofysen. T3 och T4 har betydelse för kroppens ämnesomsättning. Med thyreoideascinitgrafi studeras thyreoideakörteln efter intravenös injektion av teknetium 99m - perteknetat med efterföljande bildtagning i en gammakamera. Thyreoideascintigrammen utvärderas med avseende på avvikelser såsom struma, ökat, minskat eller ojämnt spårämnesupptag samt varma eller kalla adenom. Studien syftar till utveckling av ett nytt helautomatiskt, användaroberoende program för utvärdering av diagnostiska thyreoideascintigram.

Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvårdsbehov och behöver engagerad tandvårdspersonal som är beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet är att studera vad som engagerar tandvårdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehållsanalys har använts. Urval: Studien baseras på intervjuer med en tandläkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i två domäner. Domänen Fängslande speglar vad informanterna upplever spännande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domänen Medkänsla finns två kategorier Nytta och Välvilja. Där speglas känslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp.

Det är vanligt att en patient med reumatoid artrit (RA) förr eller senare behöver ersätta sin höftled/leder med plastik. Efter en höftplastikoperation är vissa rörelser olämpliga för patienten att utföra. Idag finns inget status för bedömning av patienter med RA, som samtidigt tar hänsyn till en eventuell höftplastik. Syftet med den här studien var att utforma ett kliniskt användbart status för bedömning av RA-patienter som har höftledsplastik. Syftet med studien var också att statuset ska bidra till att göra statustagning för RA-patienten säkrare, i avseende att minska luxationsrisken.

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. Målet är att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sänka sjukvårdkostnader samt öka patientsäkerhet och kvalité i vården.Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror på en trög användning av nya informationssystem som varken är kompatibla eller lätt att använda, samt att verksamhetsområdena inte har lyckats återanpassa sina kliniska processer till det nya systemet. Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsområdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög användning av systemet på grund av att man inte lyckats återanpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet.